Etik i no undervisningen

Punktform av diskussionen på seminariet 29/3

- Innehålls val: hänsyn till eleverna ex. hemförhållanden, religion osv.
- All undervisning är moralisk!
- Skolan är en plats där etik dagligen framträder i olika situationer.
-Att alla ämnen har två sidor, det finns inget rätt eller fel. Alla har rätt till sina åsikter och det är viktigt med argumentation då.


Efter dagens föreläsning blev det mer självklart att vi som lärare måste tänka innan vi "pratar" och "gör".

////Grupp 10

Allmänbildningen...

Jag läser i boken "Teknik i skolan".
Ginner skriver om hur viktigt det är att eleverna får en teknisk allmänbildning. Speciellt viktigt inför framtiden då "många beslut inom politik och näringsliv ofta inbegriper teknikval av olika slag".

Ju mer jag tänkte på det jag läst desto mer förvånad blir jag över att ämnet får så lite plats i klassrummen. Och sörjer min egen (brist på?) teknikundervisning som jag fick i högstadiet. (Ska bli intressant att läsa kapitlet om "teknik och flickor" framöver...). Målen med denna kursen blir klarare och klarare, jag har fått upp ögonen för syftet med de föreläsningar vi har haft och kurslitteraturen på ett nytt sätt.

Jag drog genast paralleller till det som hänt i Japan och debatten om kärnkraftverken som har satt igång.
Jag visste vad ett kärnkraftverk var och dess syfte. Men hade ingen aning om hur det fungerade rent tekniskt. Min första tanke var att "varför bygger de kärnkraftverk så nära vattnet när de vet vilka risker som finns?" Jag hade ingen aning om vattnets betydelse för kärnkraftverken, (har dock uppfattat det som att man kan använda sig av andra ämnen än vatten). Eller hur de var uppbyggda, vad som kan hända och vilka faror det innebär. Klart jag visste att det finns farlig strålning som inte får komma ut men så mycket mer hade jag inte kunskap om.

Vid ett val om hur vi ska hantera kärnkraften i Sverige i framtiden så behöver vi veta vad det handlar om. Vi behöver kunskap för att kunna göra ett så rätt val som möjligt för att utvecklingen ska bli så gynnsam för människan, samhället och naturen. Det räcker inte med att välja utifrån det man hör andra prata om eller det man matas med i media. Man måste göra ett aktivt, medvetet val. Vi måste hjälpa våra elever att bli reflekterande, ifrågasättande och undersökande samhällsmedborgare!

/Karoline Sigoldson

Concept Cartoon

I går intervjuade jag eleverna på min VFU.
Vi pratade om hur luftballongen kan flyga och vad det är som gör att den lyfter.
Ingen nämnde att det kunde bero på kall och varm luft.
De var inne på att man eldar och använder gas för att luftballongen ska lyfta.
Så lite koll har de.
Ska bli spännande nästa vecka, då jag kommer ha min lektion, och se vad de kommer fram till då.

/Karoline Sigoldson

Ett tips...

Jag hittade en sida med information om luftballonger. Men framförallt så fanns det många bra bilder om man vill visa barnen hur ballongerna ser ut mer ingående. Exempelvis så hittade jag denna bilden på den första varmluftsballongen. Stilig!
Om du klickar HÄR så kommer du dit.

/Karoline Sigoldson

Nytt expriment.....

Jag tänkte att vi kanske skulle byta expriment... vad tycker ni?! =)

/Hanna

Lektionsplaneringen

Efter föreläsning började vi prata kring vår kommande lektion kring varm och kall luft. Där vi har vår utgångspunkt i fenomenet luftballong. Vi satte oss ner och tittade på Lgr11 och läste det som har relevans för vår lektionsplanering. Även kvadraten som Johan ritade upp på föreläsningen började vi smått att diskutera kring. Detta kan läsas om här nedan;

Lgr11:

SYFTE

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra. 

Centralt innehåll
Material och ämnen i vår omgivning

• Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.

Metoder och arbetssätt

• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Ur ett historiskt perspektiv kan man prata om hur luftballonger såg ut förr och det handlar om teknik. Vi hittade att luftballonger började flygas redan 1783 och då var ballongen gjord utav papper och man värmde upp med en eldgryta som hade galler och däri lade man halm. Samma år kom gasballongen och det var den vanligaste ballongformen under 200 år.

I och med kvadraten kommer vi komma tillbaka till senare för vi behöver kolla i litteraturen angående variationsteorin (Marton), sociokulturellt perspektiv (Vygotskij/Säljö),medborgare(Sjöberg) som har relevans till vår lektionsplanering. Styrdokumenten har vi redan presenterat ovan.

Till nästa handledning vill vi prata med Johan angående:

• Hur vi ska presentera de fyra begreppens relevans till lektionsplaneringen och den muntliga redovisningen?
• Frågor angående den individuella uppgiften och muntliga redovisningen.

Vi kommer låta vår Cartoon vara ett levande dokument under tidens gång och efter lektionen gå tillbaka och göra en ny sådan för att se vad barnen lärt sig. Annan dokumentation kan förekomma, det ska vi diskutera vidare innan handledningstillfället.

Gruppen ska till handledningstillfället läsa på kring kvadratens fyra punkter så att vi får lite mer kött på benen så att vi hittar sådant som har relevans till lektionsplaneringen.

Handledning: Biologi 7/3

• Varm och kall luft i lungorna; Den kalla luften är torr pga låg luftfuktighet och det får inte komma in luft för fort för då hinner den inte bli fuktig. Därför får många idrottare köldastma när de är ute och idrottar. Varm luft i en våtbastu ha hög luftfuktighet och vattenångan som uppstår när man kastar vatten på stenarna leder värme. Kroppen har en funktion som skyddar mot denna vattenånga.

• "Vit" luft: andas vi ut och är mättad med luftfuktighet och den kondenserar till vattenånga och ut kommer ett "mini moln". Vattenångans små droppar försvinner sedan den anpassat sig till temperaturen utomhus.

• Höga höjder:Det händer inte så mycket med lungorna på höga höjder. Lufttätheten blir lägre och därför behöver man andas mer då det är mindre syre i luften. På höga höjder ökar antalet röda blodkroppar och då börjar kroppen tillverka ett hormon. Idrottare som rör sig på högre höjder dopar sig med Epo för att öka sina röda blodkroppar.

• Kläder:Luft leder inte värme så bra på grund av dess låga densitet. Därför behöver vi kläder och djuren sin päls. Det blir ett s.k luftskikt i djurens päls som gör att den isolerar djuret. Vissa djur har ihåliga hårstrån med luft i. Samma funktion är det med fjädrar. Kläder bildar luft mot kroppen och när man står ute i mkt kallt väder och rör sig rubbas luftskiktet och man känner kylan genom kläderna.

• Kallare uppe på ett berg: Berget är högre upp i atmosfären, det beror på växthuseffekten som är mindre ju högre upp i atmosfären det är. Vilket beror på värmeutstrålningen som lämnar jorden och studsar mot atmosfären. Det brukar vara 1grad-/100m kallare uppe på bergstoppen. Men det behöver inte alltid vara kallare uppe på ett berg, ibland kan det vara i en dalsänka eftersom kall luft sjunker och då kan det vara varmare uppe på toppen. Luften är tunnare ju högre upp i atmosfären vi kommer.

•  Kall näsa som gör ont: Näsan kyls ner och vi andas in torr luft och inuti i näsan dunstar vattenånga och samtidigt är luften kall som vi andas in och då kan vi känna lite smärta. Djur har långa gångar inuti näsan och det är för att den kalla luften ska hinna bli varm, så för dem är det lättare att vara ute i det kalla än det är för oss. I varma öknar finns det också djur med stora näsor och det är för att luften ska hinna bli fuktig.

• Svettig i kylan: Det är inte bra att bli svettig när det är kallt ute eftersom vatten leder värme mycket bra när man då blir kall är det inte bra.

• Blåst: Det uppstår blåst när markytan värms upp mer än havsytan, då kommer blåsten från vattnet. När det blåser väldigt mycket stiger det varm luft från land och uppåt, det bildas då kondens och på så sätt blir det moln på himlen.