Tillbaka till skolan =)

Efter en intensiv vår med naturvetenskapliga ord och termer flygande i huvudet funderade man mycket på hur man ska använda all nyfunnen kunskap =).
Men efter ett tag upptäcker man att det verkligen är så att allt runt omkring oss är naturvetenskap. Och när man arbetar med barn får man ju massor av varför frågor. Såsom varför är det ett träd här? Varför regnar det och varför finns stenar? Och massor av andra frågor. En av alla frågor som jag fått under sommaren är varför vissa saker är lätta och andra tunga, och varför flyter pinnar men inte stenar? Samt varför kan två lika stora föremål väga olika, som tillexempel en sten och en pinne?
Ett svar kan ju då vara att det hela hänger ihop med densiteten i föremålen. Alltså hur tätt det är mellan molekylerna i föremålets materia. Stenen har sina molekyler mycket tätare ihop än vad pinnen har. Och när molekylerna sitter tätt ihop blir det tungt medans när molekylerna sitter glesare isär blir materialet lättare. Man kan även säga att det är tätheten mellan molekyler på en viss yta.
Med barn får man många frågor. Och som lärare är det då viktigt att tänka igenom vad som skall göras med barnen under dagen och kanske fundera lite på vilken typ av följdfrågor kan jag få. Vad behöver jag som lärare läsa på lite extra om? Som lärare är det alltid viktigt att vara förberedd.

Sommriga tankar

Naturvetenskap finns runt omkring oss hela tiden. Det märker man när man tänker på de fyra termerna energi, materia, liv och teknik. När vi började kursen i våras fick vi sen en tidningsbild på en trafikerad väg i en större stad. Vi fick då frågan om vi kunde se de fyra termerna i  bliden? Vi satt tysta ett tag men kom sedan gemensamt fram till att alla fyra fanns i bliden. Energin som krävs för bilarna att röra sig. Materian både i tidningen och i fordonen, vägen m,m. på bilden. Livet var ju människorna som körde bilarna och tekniken var sättet de körde sina bilar, mopeder m,m. Och även sättet tidningen blivit till på. När man tänker i dessa termer upptäcker man att de finns överallt. Något som kanske annars är lätt att glömma i dagens stressade samhälle där vi tar allt för givet. Det gör en enkel promenad ganska spännande o gå tänka för sig själv om man kan komma på de fyra termerna i olika situationer. En "övning" som kan vara rolig att göra med barn när man ska gå en "transport" sträcka mellan exempelvis skola och bibliotek. Att ta en kort paus på vägen kanske vid en bäck eller ett övergångsställe och fråga vilka termer ser ni här?
Naturvetenskap är roligt och det är viktigt att vi pedagoger förmedlar den känslan tillsamans med kunskapen.

Allemansrätten

Allemansrätten.

Hur får vi bete oss i naturen? Vad får vi göra i naturen?
Detta kan vi få reda på genom allemansrätten.

Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar (2 kap. 18 § regeringsformen).  Men allemansrätten är ingen lag och det finns heller ingen lag som exakt definierar den. Däremot omges allemansrätten av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet.

I Allemansrätten kan vi läsa om var vi får gå, åka bil m,m. Samt att det är en handlednin för markägare va de kan få sätta upp för skyltar och gränser.

Jag hittade en väldigt välvisande sammanfattning av allemansrätten på http://www.geonord.org/law/allem.html

De flesta vet ju något så när vad allemansrätten innebär. I 1:e§ naturvårdslagen sägs att naturen "är tillgänglig för alla enligt allemansrätten", men därutöver säger lagen just inget om vad det innebär. Det skadar ej att repetera naturvårdsverkets tolkning i något förkortad version:
Du får gå, cykla, åka skidor över annans mark, men inte över tomt, plantering och växande gröda. Håll avstånd från boningshus.
Stäng grindar till betesmarker och stör inte betande djur.
Du får tälta i markerna ett dygn. Men nära boningshus och vid tältning i flera dygn på samma plats måste du ha lov av markägaren.
Det är inte tillåtet att färdas i terrängen med bil, mc, moped eller andra fordon. Parkering med bil och husvagn får ske i nära anslutning till vägen, men inte så att de hindrar annan trafik och de som arbetar i mark eller skog. (Terrängkörningslagen).
Du får förtöja båten, gå i land och bada vid annans strand, utom i närheten av boningshus eller där landstigningsförbud råder.
Rör inte vilda djurs ungar eller fågelbon med ägg eller ungar. (Jaktvårdslagen).
Fiske får bara ske efter tillåtelse, utom vid kusten och de stora sjöarna. Kasta aldrig kasserade fiskelinor och krokar, de är dödsfällor for djuren.
Du får inte skada eller fälla träd och buskar. Det är också förbjudet bryta kvistar, grenar eller ta bark och näver.
Du får inte skräpa ner.
Om det är minsta risk för brand får du inte elda, du kan bli skadeståndsskyldig. Släck noga. Elda inte på klippor och hällar, berget spricker lätt sönder. Som bränsle är det tilllåtet att ta torra grenar och kvistar på marken.

---

I korthet innebär allemansrätten att man skall uppträda hänsynsfullt. Inte störa eller förstöra för andra, såval djur som människor.

Är du sugen på mer information om allemansrätten går det att läsa på naturvardsverket.se

// Jenny Palm

Fossiler

Fossiler.

Fossil är en lämning eller avtryck av en organism som begravts och bevarats genom naturens försorg. Ordet fossil kan också användas som adjektiv, t.ex. fossilt trä.
De äldsta kända fossilen representerar encelliga, bakterielika organismer i 3,5 miljarder år gamla bergarter i södra Afrika och västra Australien. De yngsta fossilen är lämningar av nu levande arter som legat begravda i kanske bara ca 10 000 år sedan slutet av den senaste istiden.
De flesta fossil är representanter för utdöda växt- och djurarter i fanerozoiska lager (lager med åldrar från 542 miljoner år och framåt). Fossil av ett par hundratusen utdöda växt- och djurarter har hittills beskrivits. Detta kan jämföras med att ungefär 1,5 miljoner nu levande arter beskrivits och att det kan finnas åtminstone tre gånger så många (somliga menar 20 gånger så många).
De vanligaste fossiler som man upptäckt är de som härstammar från vatten/hav. Exempelvis snäckor, tång avgjutningar m,m. Medans man mer sällan stöter på fossiler från landdjur såsom fåglar eller större djur.
Organismer med hårda skal eller skelett har lättare att bli bevarde som fossiler än organismer med mjuka delar. Däremot kan organismer med hud och hår bevaras om de legat i en mosse eller en annan inaktiv miljö.
Med hjälp av fossilerna kan vi ta del av livet för miljoner år sedan.
Källa: Nationalencyklopedin.se


// Jenny Palm