Concept Cartoon

I går intervjuade jag eleverna på min VFU.
Vi pratade om hur luftballongen kan flyga och vad det är som gör att den lyfter.
Ingen nämnde att det kunde bero på kall och varm luft.
De var inne på att man eldar och använder gas för att luftballongen ska lyfta.
Så lite koll har de.
Ska bli spännande nästa vecka, då jag kommer ha min lektion, och se vad de kommer fram till då.

/Karoline Sigoldson

Ett tips...

Jag hittade en sida med information om luftballonger. Men framförallt så fanns det många bra bilder om man vill visa barnen hur ballongerna ser ut mer ingående. Exempelvis så hittade jag denna bilden på den första varmluftsballongen. Stilig!
Om du klickar HÄR så kommer du dit.

/Karoline Sigoldson

Nytt expriment.....

Jag tänkte att vi kanske skulle byta expriment... vad tycker ni?! =)

/Hanna

Lektionsplaneringen

Efter föreläsning började vi prata kring vår kommande lektion kring varm och kall luft. Där vi har vår utgångspunkt i fenomenet luftballong. Vi satte oss ner och tittade på Lgr11 och läste det som har relevans för vår lektionsplanering. Även kvadraten som Johan ritade upp på föreläsningen började vi smått att diskutera kring. Detta kan läsas om här nedan;

Lgr11:

SYFTE

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra. 

Centralt innehåll
Material och ämnen i vår omgivning

• Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.

Metoder och arbetssätt

• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Ur ett historiskt perspektiv kan man prata om hur luftballonger såg ut förr och det handlar om teknik. Vi hittade att luftballonger började flygas redan 1783 och då var ballongen gjord utav papper och man värmde upp med en eldgryta som hade galler och däri lade man halm. Samma år kom gasballongen och det var den vanligaste ballongformen under 200 år.

I och med kvadraten kommer vi komma tillbaka till senare för vi behöver kolla i litteraturen angående variationsteorin (Marton), sociokulturellt perspektiv (Vygotskij/Säljö),medborgare(Sjöberg) som har relevans till vår lektionsplanering. Styrdokumenten har vi redan presenterat ovan.

Till nästa handledning vill vi prata med Johan angående:

• Hur vi ska presentera de fyra begreppens relevans till lektionsplaneringen och den muntliga redovisningen?
• Frågor angående den individuella uppgiften och muntliga redovisningen.

Vi kommer låta vår Cartoon vara ett levande dokument under tidens gång och efter lektionen gå tillbaka och göra en ny sådan för att se vad barnen lärt sig. Annan dokumentation kan förekomma, det ska vi diskutera vidare innan handledningstillfället.

Gruppen ska till handledningstillfället läsa på kring kvadratens fyra punkter så att vi får lite mer kött på benen så att vi hittar sådant som har relevans till lektionsplaneringen.

Handledning: Biologi 7/3

• Varm och kall luft i lungorna; Den kalla luften är torr pga låg luftfuktighet och det får inte komma in luft för fort för då hinner den inte bli fuktig. Därför får många idrottare köldastma när de är ute och idrottar. Varm luft i en våtbastu ha hög luftfuktighet och vattenångan som uppstår när man kastar vatten på stenarna leder värme. Kroppen har en funktion som skyddar mot denna vattenånga.

• "Vit" luft: andas vi ut och är mättad med luftfuktighet och den kondenserar till vattenånga och ut kommer ett "mini moln". Vattenångans små droppar försvinner sedan den anpassat sig till temperaturen utomhus.

• Höga höjder:Det händer inte så mycket med lungorna på höga höjder. Lufttätheten blir lägre och därför behöver man andas mer då det är mindre syre i luften. På höga höjder ökar antalet röda blodkroppar och då börjar kroppen tillverka ett hormon. Idrottare som rör sig på högre höjder dopar sig med Epo för att öka sina röda blodkroppar.

• Kläder:Luft leder inte värme så bra på grund av dess låga densitet. Därför behöver vi kläder och djuren sin päls. Det blir ett s.k luftskikt i djurens päls som gör att den isolerar djuret. Vissa djur har ihåliga hårstrån med luft i. Samma funktion är det med fjädrar. Kläder bildar luft mot kroppen och när man står ute i mkt kallt väder och rör sig rubbas luftskiktet och man känner kylan genom kläderna.

• Kallare uppe på ett berg: Berget är högre upp i atmosfären, det beror på växthuseffekten som är mindre ju högre upp i atmosfären det är. Vilket beror på värmeutstrålningen som lämnar jorden och studsar mot atmosfären. Det brukar vara 1grad-/100m kallare uppe på bergstoppen. Men det behöver inte alltid vara kallare uppe på ett berg, ibland kan det vara i en dalsänka eftersom kall luft sjunker och då kan det vara varmare uppe på toppen. Luften är tunnare ju högre upp i atmosfären vi kommer.

•  Kall näsa som gör ont: Näsan kyls ner och vi andas in torr luft och inuti i näsan dunstar vattenånga och samtidigt är luften kall som vi andas in och då kan vi känna lite smärta. Djur har långa gångar inuti näsan och det är för att den kalla luften ska hinna bli varm, så för dem är det lättare att vara ute i det kalla än det är för oss. I varma öknar finns det också djur med stora näsor och det är för att luften ska hinna bli fuktig.

• Svettig i kylan: Det är inte bra att bli svettig när det är kallt ute eftersom vatten leder värme mycket bra när man då blir kall är det inte bra.

• Blåst: Det uppstår blåst när markytan värms upp mer än havsytan, då kommer blåsten från vattnet. När det blåser väldigt mycket stiger det varm luft från land och uppåt, det bildas då kondens och på så sätt blir det moln på himlen.

Andra handledningstillfället 22/2

Idag hade vi vår första handledning med Krister Karlsson i fysik. Handledningen utgick ifrån våra frågor som vi hade skickat till Krister i förväg. Vi fick svar på frågorna och nedan kommer en sammanfattning av dem:

Vi började handledningen med att prata om lufttryck och ju varmare temperatur det är desto större blir lufttrycket, molekylerna rör sig fortare. Ett exempel som Krister tog upp var om man hade en behållare med ett lock så fanns det luft både inuti burken men också ovanför locket. Luften ovanför locket kallade han för låg luft och tillsatte man värme under behållaren så började molekylerna inuti att röra sig allt fortare. I och med det rör sig locket  uppåt, det beror på att volymen ökade inuti burken av värmen men har inget med lufttrycket att göra för det är detsamma som innan. 

Därefter gick Krister över till våra frågor angående densitet och vad det är, han förklarade att det är den totala massans betydelse. Ett exempel som han tog var en kartong som rymmer 1 liter och beroende på vad man fyller kartongen med (ex. bomull/mjölk) så förändras dess vikt.Om man skulle fylla kartongen med mjölk väger den 1kg/l och med bomull blir det 0,4kg/l, vikten förändras men materians massa är konstant. 

Sedan gick vi över till att prata om kinesiska lyktor (lKhom Loy) där en del av de molekylerna som först befinner sig inuti lyktan åker ut och rör sig utanför lyktan. Eftersom temperaturen ökar inuti lyktan minskar densiteten och därför kan den sväva. 

Vi pratade om varm och kall luft, där varm luft stiger och kall luft sjunker. Håller man en glass i handen uppe i luften så sjunker den kalla luften nedåt. Ett ljus kan man använda för att visa på hur värmen stiger, man kan hålla handen över ljuset och känna hur den varma gasmassan stiger.

Arkimedes princip handlar om hur lyftkraften är större än tyngdkraften, detta kan tillämpas på den kinesiska lyktan. Där lyftkraften beror på volymen, för att få bra lyftkraft ska lyktan ha stor volym. Ett exempel på detta kan också vara om man har en tennisboll och en badboll där badbollens volym är större än tennisbollens och därför flyter badbollen bättre. 

Vi hann även prata om flygplan och varför de kan flyga, det är för att luften ovanför vingarna är snabb och ger liten kraft mot vingarna medan luften under är långsam men ger större kraft mot vingarna. Vingarna trycker undan luft och blir tryckt underifrån så att det kan flyga. Ett annat exempel som Krister gav oss var lastbilar som har presenningar där man kan se hur presenningen lyfter när de kör. Detta beror på att den strömmande luft som finns ovanför presenningen har lägre tryck medan luften under presenningen har högre lufttryck och det är då man kan se presenningen lyfta. 

Denna handledning gav mer förståelse kring luft som fenomen och till vårt tänkta arbete om luftballongen.

Första handledningstillfället 15/2

Vi har inför det första handledningstillfället kom vi fram till att vi vill köra på temat varm o kall luft. När vi kom till Johan på handledningen hade vi en ganska klar bild över vad vi skulle göra och hur detta skulle genomföras... Dock blev det nog inte riktigt som vi tänkt oss. Vi skrev tillsammans ihop en stor tankekarta över fenomenet varm/kall luft. Utifrån den så skrev vi samman ett par frågeställningar som såg ut så här:

Varm och kall luft

-          Vad ä det för skillnad på trycket i varm/kall luft?

-          Vad är det för densitetsskillnad mellan varm och kall luft? Eller hur (stor) är skillnaden mellan dessa två när det gäller dess konvektion?

-          Kan man mäta luftens densitet?

-          Kan man praktiskt visa hur principen om att ett föremål ( t.ex. en varmluftballong)får lägre densitet än luften kring den, i ett genomförbart laborationsexempel?

-          Hur mycket väger varm luft/kall luft?

-          Jag läste lite kring luftballonger och kom in på det här vi skrev i vår tankekarta om densitet. Det kan sammankopplas till Arkimedes princip som jag tror det eller ej minns lite från naturvetenskapen i skolan. Att man kan tillämpa denna princip på nästan allt eller allt runtomkring oss. Men jag vill fråga fysikern hur man tillämpar denna på luft.

-          Jag har tänkt lite kring när man flyger och kommer in i såkallade luftgropar. Vad är det som händer?

-           Vad är det som gör att det kommer vindar och blåser? Jag tänkte också på det att hur och varför uppstår en tornado?

Vad är det som gör att ett flygplan kan flyga?