Tillbaka till skolan =)

Efter en intensiv vår med naturvetenskapliga ord och termer flygande i huvudet funderade man mycket på hur man ska använda all nyfunnen kunskap =).
Men efter ett tag upptäcker man att det verkligen är så att allt runt omkring oss är naturvetenskap. Och när man arbetar med barn får man ju massor av varför frågor. Såsom varför är det ett träd här? Varför regnar det och varför finns stenar? Och massor av andra frågor. En av alla frågor som jag fått under sommaren är varför vissa saker är lätta och andra tunga, och varför flyter pinnar men inte stenar? Samt varför kan två lika stora föremål väga olika, som tillexempel en sten och en pinne?
Ett svar kan ju då vara att det hela hänger ihop med densiteten i föremålen. Alltså hur tätt det är mellan molekylerna i föremålets materia. Stenen har sina molekyler mycket tätare ihop än vad pinnen har. Och när molekylerna sitter tätt ihop blir det tungt medans när molekylerna sitter glesare isär blir materialet lättare. Man kan även säga att det är tätheten mellan molekyler på en viss yta.
Med barn får man många frågor. Och som lärare är det då viktigt att tänka igenom vad som skall göras med barnen under dagen och kanske fundera lite på vilken typ av följdfrågor kan jag få. Vad behöver jag som lärare läsa på lite extra om? Som lärare är det alltid viktigt att vara förberedd.

Sommriga tankar

Naturvetenskap finns runt omkring oss hela tiden. Det märker man när man tänker på de fyra termerna energi, materia, liv och teknik. När vi började kursen i våras fick vi sen en tidningsbild på en trafikerad väg i en större stad. Vi fick då frågan om vi kunde se de fyra termerna i  bliden? Vi satt tysta ett tag men kom sedan gemensamt fram till att alla fyra fanns i bliden. Energin som krävs för bilarna att röra sig. Materian både i tidningen och i fordonen, vägen m,m. på bilden. Livet var ju människorna som körde bilarna och tekniken var sättet de körde sina bilar, mopeder m,m. Och även sättet tidningen blivit till på. När man tänker i dessa termer upptäcker man att de finns överallt. Något som kanske annars är lätt att glömma i dagens stressade samhälle där vi tar allt för givet. Det gör en enkel promenad ganska spännande o gå tänka för sig själv om man kan komma på de fyra termerna i olika situationer. En "övning" som kan vara rolig att göra med barn när man ska gå en "transport" sträcka mellan exempelvis skola och bibliotek. Att ta en kort paus på vägen kanske vid en bäck eller ett övergångsställe och fråga vilka termer ser ni här?
Naturvetenskap är roligt och det är viktigt att vi pedagoger förmedlar den känslan tillsamans med kunskapen.

Mina tankar kring kursen!

Jag tycker att kursen har haft ett annorlunda upplägg, gentemot vad jag hade förväntat mig. Jag hade nog vid kursens start hoppats på en mer fakta inriktad kurs, där jag skulle få lära mig om fåglar, blommor, träd osv. Kursen har gett mig mycket ny kunskap, men på ett annorlunda sätt och med ett annat och mer övergripande innehåll. Innehållet har fått mig att inse vikten av ämnet och för vem den är viktig!

Naturvetenskap och Teknik är något som finns med oss överallt och ett ämne där vi kan "spinna loss" och ta vara på eleverna intresse och engagemang för olika fenomen som finns i vårt samhälle och i elevernas vardag. Barn är undersökande individer som oftast längtar efter att få undersöka och experimentera, för att  kunna få kunskaper i hur och varför det blir som det blir. Kan vi som lärare fånga detta engagemang och intresse och göra lektionerna elevnära, så tror jag att vi har goda chanser att lyckas som blivande Lärare. :) Vi får självklart inte glömma hur viktig ämneskunskapen är och hur bred kunskap vi som lärare faktiskt måste ha.

Vi måste ständigt ha i åtanke då vi planerar och reflekterar; Vad Hur Varför och för Vem.

Camilla

Tankar kring naturvetenskap

Under kursens gång har jag lärt mig mer om naturvetenskap och teknik. Vad jag framförallt har insett under den här kursen är hur stort och brett ämnet natuvetenskap är. Kursen har fått mig mer intresserad av vad naturkunskap handlar om.

När vi skulle arbeta kring vårt fenomen luft insåg jag nog inte först hur stort det skulle bli. Men under kursens gång med föreläsningar och handledningar har jag förstått hur viktigt det är att vara förberedd och ha en bred kunskap om ämnet man ska undervisa i. Även om vi inte skulle undervisa eleverna i allt vi själva fick kunskap om så är det ändå viktigt att man som lärare kan mer än det man ska undervisa om. Att man har en förståelse för hur allt hänger samman.

Under dagen vi hade redovisningar fick jag verkligen klart för mig hur stort det här med naturvetenskap är och hur allt hänger samman med varandra. Det redovisades kring flera olika fenomen men flera begrepp återkom, som till exempel densitet.

Även när jag själv skulle reda ut alla begrepp som vi arbetade kring om luft som till exempel; densitet, konvektion, expandera, molekyler mm, så insåg jag att de mesta på något sätt hänger samman. Det är svårt att prata om en sak utan att komma in på allt annat. Detta är något jag tror är viktigt att tydliggöra för sina elever när man undervisar i ämnet. Att all naturvetenskap hänger ihop och inte är olika saker var för sig. Då är det enklare att ta till sig och förstå om man får ett sammanhang och kan se saker ur flera olika perspektiv.

Något som känns tråkigt nu när man insett hur viktigt och intressant det är med naturvetenskap är att jag inte har sett så mycket av det ute på vfu- platserna. Jag tycker att man skulle kunna lägga mycket mer tid på det. När jag hade mitt undervisningstillfälle så märkte jag hur intresserade många elever var. De tyckte det var jättekul med experimentet och kom med många hypoteser om vad som skulle hända med ballongerna.

Jag ser fram emot att arbeta mer med naturvetenskap i framtiden.

Anna Johansson

Kursen....

Denna kurs börjar nu lida mot sitt slut och därför tänkta jag skriva några rader för att sammafatta den ur min synvinkel!!
Jag tycker att kursen har varit intressant och den har skapat många tankar och åsikter hos mig! Jag har kännt att naturvetenskapen på min VFU inte riktigt fått den tid som jag anser att de bör ha i undervisningen. Dock anser jag att när man väl ska planera sin undervinsigen och detta gäller i alla ämnen så måste man har koll på VAD, HUR, VARFÖR? jag tycker detta är tre bra frågor som man skall utgå ifrån när man planerar. Naturvetenskap är ju så himla brett vilket gör att man som lärare kan plocka ut de "viktigaste" och bryta ner till elevernas nivå.

Denna kurs har väckt mitt intresse för naturvetenskap och jag har fått många bra tips på hur man kan arbeta vidare med detta ute i skolan!!

Densitet

Densitet är måttet av ett ämnes täthet, vilket betyder massa per volymenhet. Ju högre densitet ett ämne har desto större är mängden massa per volymenhet, detta gör att ett ämnes vikt påverkas av ämnets densitet. Varm luft har låg densitet, vilket gör att den är lättare än kall luft som har hög densitet. Detta gör att varm luft som är lätt stiger medans kall luft som är tung sjunker.

Anna

Vad vet vi.....

Vad vet vi om luft, jo....

- Luft består av väldigt små partiklar som heter molekyler.
-Mellan molekylerna finns ingen materia utan det är molekylerna som är materian, mellan dem är endast tomrum.
-Molekylerna har en massa och en tyngd även fast de är väldigt väldigt små.

-Det finns tre olika aggregationstillstånd; fast, flytande och gas.
-Ett aggregaionstillstånd är ett fysikaltisk tillstånd som ett ämne kan befinna sig i. Luft tillhör gas tillståndet.
-I en gas har molekylerna stor rörelsefrihet i förhållande till varandra, det medför att en gas alltid fyller ut de kärl den befinner sig i.

Konvektion

Konvektion är molekylernas rörelse i luften. Hur kan vi då observera detta? Ett exempel kan vara när varm, lätt rök från en skorsten stiger uppåt i den tyngre omgivande kalla luften. Ett annat exempel är när den kalla ytterluften som strömmar in genom ett öppet fönsters nedre del och ner på golvet, medan den varma, lätta luften från rummet strömmar ut genom fönstrets övre del.

Camilla

Luft = atmosfär

Jordens atmosfär är det gashölje som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft. Atmosfären består av omkring 78 % kväve och 21 % syre. Tillsammans med argon står dessa gaser för mer än 99 % av atmosfärens massa.(Vattenånga har då inte räknats in). Denna gasblandning kallas allmänt för luft. Atmosfären fungerar som ett slags skydd för livet på jorden genom att fånga upp skadlig ultraviolett strålning från solen och även den kosmisk strålningen från rymden. Den hjälper även till med att minska temperaturskillnaderna mellan dag och natt samt att höja medeltemperaturen på jorden.

Lite "fakta" kring LUFT :)

Camilla

Högtryck resp. Lågtryck

Hej !!

Igår under den muntliga examinationen pratade jag om vindar och att vindar är luftens rörelse på jorden. Jag kom då in på att att anledningen till att vindar får fart beror på tryckskillnader i atmosfären och att luft söker ett läge där trycket är samma på alla platser. Pga av detta söker sig luften från ställen med högtryck till områden med lågtryck (bakomliggande orsak till tryckskillnader är temperaturskillnader). Efter redovisningen fick vi en fråga -Vad är det som gör att det blir högtryck resp. lågtryck?
Detta var inget som vi i vår grupp hade läst in oss på då vi mestadels hade fokuserat på LUFT dvs. hur luft reagerar då den värms/kyls, molekylernas rörelse osv. Men så här efteråt blev jag lite intresserad:) vad är egentligen högtryck och lågtryck? Så jag har sökt lite information för att få en ökad förståelse:)

Högtryck
Ett område där lufttrycket är högre än i omgivningen. Luften runt ett högtryck roterar medurs på norra halvklotet och moturs på södra. Orsaken till virvelns riktning ligger i jordens rotation, den så kallade Corioliskraften.
Högtryck håller undan molnområden och medför oftast fint, varmt och klart väder på sommaren. Vanligtvis stiger temperaturerna på sommaren, medans de under vintern sjunker. Även under högtryck kan regn och regnskurar förekomma, men det är mest fråga om lokala. När luften styrs nedåt och sammanpressas värms luften upp och molnen löser ofta upp sig.

Lågtryck
Lågtryck är motsatsen till högtryck och är därmed ett område där lufttrycket är lägre än omgivningen.  Vindarna blåser i en virvel in mot lågtryckets centrum. Corioliskraften gör att vindarna blåser moturs på det norra halvklotet och medurs på det södra. Ju större skillnaden är i lufttrycket, desto kraftigare blir vindarna. Mindre och extrema lågtryck kan utvecklas till tropiska cykloner. Det finns flera olika sorters lågtryck.
Exempelvis på sommaren bildas värmelågtryck över kontinenter. Dessa ger ofta stora nederbördsmängder i form av regn- och åskskurar.
 



/Camilla Martinsson
Källa Wikipedia och NE.

DiNO

För ett tag sedan var jag och min vfu-handledare på en föreläsning om DiNO samt genomgång av de nya kursplanerna i NO. DiNO-materialet var välarbetat och genomtänkt. Om ni inte redan har varit inne och tittat på materialet så gör det.


Så här står det på Skolverkets hemsida:
DiNO är ett bedömningsstöd för de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 1-6. Materialet har utvecklats av Högskolan Kristianstad i samarbete med Malmö högskola på uppdrag av Skolverket. Materialet som finns på denna sida är den första delen av tre och är stöd för lärare att bedöma elevers förmåga att arbeta naturvetenskapligt. Materialet kommer att vara klart i sin helhet sommaren 2011.


Om du klickar HÄR så kommer du till DiNO...


Karoline Sigoldson

Tappning - baltiska issjön

När inlandsisen höll på att dra sig tillbaka från Nordeuropa för omkring 15 000 år sedan bildades en föregångare till Östersjön som kallas för Baltiska issjön. Det var en kall och lerig sötvattensjö som var istäckt större delen av året. Den hade till att börja med sitt utlopp via Öresund. Inlandsisen var flera kilometer tjock och den tryckte ner jordskorpan några hundra meter (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=1657515)

Den höjning av strandlinjen i söder som började för ca 12 500 år sedan gjorde att Baltiska Issjöns yta kom att vara i nivå med eller något över tröskeln i Öresund, ett förhållande som verkar ha varit rådande under resten av Baltiska Issjöns existens. I slutet av den kalla Yngre Dryastiden började inlandsisen åter igen att smälta mer än den växte till, och fronten retirerade norrut. Detta gjorde att Baltiska Issjön fick ett abrupt slut då isfronten ännu en gång lämnade norra spetsen av berget Billingen och förbindelsen mellan Östersjösänkan och Västerhavet åter öppnades. Baltiska Issjön tappades mycket hastigt, ca ett år, på ca 10 000 kubikkilometer vatten och dess yta sänktes med 25 m. Jämför det med dagens Östersjö som rymmer ca 21 000 kubikkilometer vatten så förstår man vilka mängder det var fråga om. Detta hände för lite drygt 11 500 år sedan. Denna kortvariga puls av sötvatten kan spåras i sedimentkärnor på svenska västkusten och vidare ut i Skagerrak. Det verkar dock som om den bara hade en liten påverkan på cirkulationen i Nordatlanten. För Baltiska Issjöns del tog historien därmed slut, men vårt innanhav gick in i ett nytt spännande skede. (http://www.havet.nu/dokument/HU20031.pdf)

Källor :

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=1657515

http://www.havet.nu/dokument/HU20031.pdf

Anna Johansson

Klappersten

Klapperstenar är mindre stenar som slipats och rundats genom friktion mot varandra vid sjö- och havsstränder.
Klapperstenar är vanligt förekommande i Sverige både på ost- och västkusten. Ibland kan de torna upp sig till mäktiga vallar längs stranden. Ett exempel på detta kan vi se vid Gotlands nordliga så kallade "stenkust" och på nordvästra Öland där klapperstensfältet Neptuni åkrar återfinns.

Biotoper

En biotop är en biologisk term för en typ av omgivning/naturtyp, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma. Biotopens speciella egenskaper gör att vissa organismer trivs bättre än andra och biotopen påverkar därför vilka djur och växter som lever i området. Den grupp av organismer som lever i en biotop kallas för biotopens biocenos. Med enklare ord är en biotop ett område där vissa växter och djur trivs bättre, som t.ex. älgen i en skog efter en skogsbrand, älgen behöver de viktiga näringsämnena som framställs efter en skogsbrand.

 I ett industriellt utvecklat samhälle som Sverige är alla biotoper i någon mån påverkade av mänsklig verksamhet, såsom olika former av industriell verksamhet, åkerbruk, djurhållning, vattenanvändning etc. Ett mycket stort antal biotoper är ett direkt resultat av sådana verksamheter.

Biotopens karaktär avgörs av abiotiska och biotiska faktorer, dvs. fysikaliska och kemiska förhållanden som vindrörelser, ljus, temperatur, vatten och mineralämnestillgång samt levande organismer som kan vara föda, konkurrenter eller rovdjur.

 Exempel på biotoper är:

 äng, lövskog, insjö, hällmark, öken, regnskog och korallrev.

Källa: Wikipedia och Nationalencyklopedin

Allemansrätten

Allemansrätten.

Hur får vi bete oss i naturen? Vad får vi göra i naturen?
Detta kan vi få reda på genom allemansrätten.

Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar (2 kap. 18 § regeringsformen).  Men allemansrätten är ingen lag och det finns heller ingen lag som exakt definierar den. Däremot omges allemansrätten av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet.

I Allemansrätten kan vi läsa om var vi får gå, åka bil m,m. Samt att det är en handlednin för markägare va de kan få sätta upp för skyltar och gränser.

Jag hittade en väldigt välvisande sammanfattning av allemansrätten på http://www.geonord.org/law/allem.html

De flesta vet ju något så när vad allemansrätten innebär. I 1:e§ naturvårdslagen sägs att naturen "är tillgänglig för alla enligt allemansrätten", men därutöver säger lagen just inget om vad det innebär. Det skadar ej att repetera naturvårdsverkets tolkning i något förkortad version:
Du får gå, cykla, åka skidor över annans mark, men inte över tomt, plantering och växande gröda. Håll avstånd från boningshus.
Stäng grindar till betesmarker och stör inte betande djur.
Du får tälta i markerna ett dygn. Men nära boningshus och vid tältning i flera dygn på samma plats måste du ha lov av markägaren.
Det är inte tillåtet att färdas i terrängen med bil, mc, moped eller andra fordon. Parkering med bil och husvagn får ske i nära anslutning till vägen, men inte så att de hindrar annan trafik och de som arbetar i mark eller skog. (Terrängkörningslagen).
Du får förtöja båten, gå i land och bada vid annans strand, utom i närheten av boningshus eller där landstigningsförbud råder.
Rör inte vilda djurs ungar eller fågelbon med ägg eller ungar. (Jaktvårdslagen).
Fiske får bara ske efter tillåtelse, utom vid kusten och de stora sjöarna. Kasta aldrig kasserade fiskelinor och krokar, de är dödsfällor for djuren.
Du får inte skada eller fälla träd och buskar. Det är också förbjudet bryta kvistar, grenar eller ta bark och näver.
Du får inte skräpa ner.
Om det är minsta risk för brand får du inte elda, du kan bli skadeståndsskyldig. Släck noga. Elda inte på klippor och hällar, berget spricker lätt sönder. Som bränsle är det tilllåtet att ta torra grenar och kvistar på marken.

---

I korthet innebär allemansrätten att man skall uppträda hänsynsfullt. Inte störa eller förstöra för andra, såval djur som människor.

Är du sugen på mer information om allemansrätten går det att läsa på naturvardsverket.se

// Jenny Palm

Fossiler

Fossiler.

Fossil är en lämning eller avtryck av en organism som begravts och bevarats genom naturens försorg. Ordet fossil kan också användas som adjektiv, t.ex. fossilt trä.
De äldsta kända fossilen representerar encelliga, bakterielika organismer i 3,5 miljarder år gamla bergarter i södra Afrika och västra Australien. De yngsta fossilen är lämningar av nu levande arter som legat begravda i kanske bara ca 10 000 år sedan slutet av den senaste istiden.
De flesta fossil är representanter för utdöda växt- och djurarter i fanerozoiska lager (lager med åldrar från 542 miljoner år och framåt). Fossil av ett par hundratusen utdöda växt- och djurarter har hittills beskrivits. Detta kan jämföras med att ungefär 1,5 miljoner nu levande arter beskrivits och att det kan finnas åtminstone tre gånger så många (somliga menar 20 gånger så många).
De vanligaste fossiler som man upptäckt är de som härstammar från vatten/hav. Exempelvis snäckor, tång avgjutningar m,m. Medans man mer sällan stöter på fossiler från landdjur såsom fåglar eller större djur.
Organismer med hårda skal eller skelett har lättare att bli bevarde som fossiler än organismer med mjuka delar. Däremot kan organismer med hud och hår bevaras om de legat i en mosse eller en annan inaktiv miljö.
Med hjälp av fossilerna kan vi ta del av livet för miljoner år sedan.
Källa: Nationalencyklopedin.se


// Jenny Palm

Rullstensås.

En rullstensås eller grusås är en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand som storlekssorterats och avlagrats av isälvar vid inlandsisen smältning.
I landskap som formats av nedisningar är rullstensåsar markanta inslag, och de kan vara hundratals kilometer långa. Vanligen löper de parallellt med isens avsmältningsriktning, d.v.s. i huvudsak nord-sydligt. Det finns två grundtyper av rullstensåsar, supraakvatiska rullstensåsar och subakvatiska rullstensåsar, beroende på om isälvstunnlarna mynnar ut i en över- eller undervattensmiljö. En subakvatisk rullstensås bildas när en isälv mynnar ut under vattenytan, och kännetecken för denna är att materialet i åsen saknar de finaste kornfraktionerna i själva åsryggen, då dessa fraktioner transporterats längre ut längs åsens sidor, och avsatts där. En supraakvatisk rullstensås bildas när en isälv mynnar ut på land, denna typ av ås är vanligen sämre sorterad än en subakvatisk.
Den senaste istiden började för ca 115 000 år sedan. Under dess maximala utbredning täcktes nästan hela Storbritanien och hela Norden samt delar av det kontinentala Europa av inlandsis. Den flera kilometer höga och mycket tunga isen plöjde över marken och skrapade med sig avlagringar från berggrunden. Stora och små stenar, grus och sand drogs med i isälvar som forsade fram i isälvstunnlar mellan isen och marken. Där slipades och rundades stenarna mot varandra.
Vid inlandsisens kant strömmade dessa älvar ut genom isälvsmynningar och kom ut i det fria. Strömhastigheten minskade och de stora stenarna sjönk genast till botten. Ju längre ut från mynningen vattnet nådde, desto lugnare blev strömmen och allt finare fraktioner kunde avsättas ovanpå och vid sidan av de grövre. Detta leder till att lagren innehåller grövre material ju längre ned man kommer i rullstensåsen.
En rullstensås har ofta varierande bredd och höjd utefter sin sträckning. Det beror på med vilken hastighet iskanten flyttade sig genom isens rörelse och avsmältning, men även på hur stora mängder vatten och material som isälven transporterade vid varje tidpunkt. Den skandinaviska inlandsisen hade sin största utbredning för ca 20 000 år sedan och under dess avsmältning bildades rullstensåsarna som tydligt visar hur isälvsmynningarna en gång flyttat sig över Sverige. De största rullstensåsarna finns framförallt i östra Svealand, t.ex. Upplandsåsen och Stockholmsåsen.

Källa: Wikipedia

Landhöjning

Norra Europa var under istiden täckt av ca 2-3 km tjockt istäcke. Isens tyngd gjorde så att jordskorpan trycktes ner. När sedan isen smälte började landhöjningen att ske, jordskorpan började sträva efter att gå tillbaka till sitt ursprungliga läge. Än i dag pågår denna landhöjning.

Redan i början på 1700-talet observerade man att jorden höjde sig i Norden. Eftersom man trodde att det var havsvattnet som försvann kallades fenomenet då för vattuminskning. Idag vet vi att det är landet som höjer sig efter att ha varit tungt belastat av den kilometertjocka isen under senaste istiden. Landhöjningen varierar och är störst i norra Sverige vid Bottenvikskusten (cirka 1 cm/år) och minst i Skåne (cirka 0 cm/år).

Den högst belägna strandnivån efter istiden kallas Högsta Kustlinjen. Allra högst, ca 286 m över nuvarande havsnivå, ligger HK vid Skuleskogen vid Ångermanlandskusten. Därifrån sjunker HK både norrut och söderut samt mot inlandet. Längst i söder ligger HK nära nutidens kustlinje. Områden som tidigare legat under havets nivå har successivt "lyfts" över havsnivån.

Landhöjningen styrs i huvudsak av jordmantelns viskositet (mått på hur trögflytande materialet är i jordens inre). Den första beräkningen av landhöjningens storlek gjordes 1743 av Anders Celsius. Höjningar av jordskorpan av annat slag, tektoniska höjningar, förekommer längs plattgränser på jorden, t.ex. i samband med bergskedjebildning.

På förslag av Anders Celsius höggs vattenmärken in i klippor och liknande längs kusten. Från mitten av 1800-talet har man sedan på ett antal platser (mareografer) bestämt landhöjningen genom dagliga vattenståndsobservationer. Landhöjningen kan även bestämmas med hjälp av andra typer av observationer, som till exempel upprepad avvägning, GPS och observationer av gamla strandlinjer (som numera ligger uppe på land).  

(bild kommer från http://www.kvarken.fi/Pa_svenska/Kvarkens_skargard/Natur)


Karoline Sigoldson

Etik i no undervisningen

Punktform av diskussionen på seminariet 29/3

- Innehålls val: hänsyn till eleverna ex. hemförhållanden, religion osv.
- All undervisning är moralisk!
- Skolan är en plats där etik dagligen framträder i olika situationer.
-Att alla ämnen har två sidor, det finns inget rätt eller fel. Alla har rätt till sina åsikter och det är viktigt med argumentation då.


Efter dagens föreläsning blev det mer självklart att vi som lärare måste tänka innan vi "pratar" och "gör".

////Grupp 10

Allmänbildningen...

Jag läser i boken "Teknik i skolan".
Ginner skriver om hur viktigt det är att eleverna får en teknisk allmänbildning. Speciellt viktigt inför framtiden då "många beslut inom politik och näringsliv ofta inbegriper teknikval av olika slag".

Ju mer jag tänkte på det jag läst desto mer förvånad blir jag över att ämnet får så lite plats i klassrummen. Och sörjer min egen (brist på?) teknikundervisning som jag fick i högstadiet. (Ska bli intressant att läsa kapitlet om "teknik och flickor" framöver...). Målen med denna kursen blir klarare och klarare, jag har fått upp ögonen för syftet med de föreläsningar vi har haft och kurslitteraturen på ett nytt sätt.

Jag drog genast paralleller till det som hänt i Japan och debatten om kärnkraftverken som har satt igång.
Jag visste vad ett kärnkraftverk var och dess syfte. Men hade ingen aning om hur det fungerade rent tekniskt. Min första tanke var att "varför bygger de kärnkraftverk så nära vattnet när de vet vilka risker som finns?" Jag hade ingen aning om vattnets betydelse för kärnkraftverken, (har dock uppfattat det som att man kan använda sig av andra ämnen än vatten). Eller hur de var uppbyggda, vad som kan hända och vilka faror det innebär. Klart jag visste att det finns farlig strålning som inte får komma ut men så mycket mer hade jag inte kunskap om.

Vid ett val om hur vi ska hantera kärnkraften i Sverige i framtiden så behöver vi veta vad det handlar om. Vi behöver kunskap för att kunna göra ett så rätt val som möjligt för att utvecklingen ska bli så gynnsam för människan, samhället och naturen. Det räcker inte med att välja utifrån det man hör andra prata om eller det man matas med i media. Man måste göra ett aktivt, medvetet val. Vi måste hjälpa våra elever att bli reflekterande, ifrågasättande och undersökande samhällsmedborgare!

/Karoline Sigoldson

Concept Cartoon

I går intervjuade jag eleverna på min VFU.
Vi pratade om hur luftballongen kan flyga och vad det är som gör att den lyfter.
Ingen nämnde att det kunde bero på kall och varm luft.
De var inne på att man eldar och använder gas för att luftballongen ska lyfta.
Så lite koll har de.
Ska bli spännande nästa vecka, då jag kommer ha min lektion, och se vad de kommer fram till då.

/Karoline Sigoldson

Ett tips...

Jag hittade en sida med information om luftballonger. Men framförallt så fanns det många bra bilder om man vill visa barnen hur ballongerna ser ut mer ingående. Exempelvis så hittade jag denna bilden på den första varmluftsballongen. Stilig!
Om du klickar HÄR så kommer du dit.

/Karoline Sigoldson

Nytt expriment.....

Jag tänkte att vi kanske skulle byta expriment... vad tycker ni?! =)

/Hanna

Lektionsplaneringen

Efter föreläsning började vi prata kring vår kommande lektion kring varm och kall luft. Där vi har vår utgångspunkt i fenomenet luftballong. Vi satte oss ner och tittade på Lgr11 och läste det som har relevans för vår lektionsplanering. Även kvadraten som Johan ritade upp på föreläsningen började vi smått att diskutera kring. Detta kan läsas om här nedan;

Lgr11:

SYFTE

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra. 

Centralt innehåll
Material och ämnen i vår omgivning

• Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.

Metoder och arbetssätt

• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Ur ett historiskt perspektiv kan man prata om hur luftballonger såg ut förr och det handlar om teknik. Vi hittade att luftballonger började flygas redan 1783 och då var ballongen gjord utav papper och man värmde upp med en eldgryta som hade galler och däri lade man halm. Samma år kom gasballongen och det var den vanligaste ballongformen under 200 år.

I och med kvadraten kommer vi komma tillbaka till senare för vi behöver kolla i litteraturen angående variationsteorin (Marton), sociokulturellt perspektiv (Vygotskij/Säljö),medborgare(Sjöberg) som har relevans till vår lektionsplanering. Styrdokumenten har vi redan presenterat ovan.

Till nästa handledning vill vi prata med Johan angående:

• Hur vi ska presentera de fyra begreppens relevans till lektionsplaneringen och den muntliga redovisningen?
• Frågor angående den individuella uppgiften och muntliga redovisningen.

Vi kommer låta vår Cartoon vara ett levande dokument under tidens gång och efter lektionen gå tillbaka och göra en ny sådan för att se vad barnen lärt sig. Annan dokumentation kan förekomma, det ska vi diskutera vidare innan handledningstillfället.

Gruppen ska till handledningstillfället läsa på kring kvadratens fyra punkter så att vi får lite mer kött på benen så att vi hittar sådant som har relevans till lektionsplaneringen.

Handledning: Biologi 7/3

• Varm och kall luft i lungorna; Den kalla luften är torr pga låg luftfuktighet och det får inte komma in luft för fort för då hinner den inte bli fuktig. Därför får många idrottare köldastma när de är ute och idrottar. Varm luft i en våtbastu ha hög luftfuktighet och vattenångan som uppstår när man kastar vatten på stenarna leder värme. Kroppen har en funktion som skyddar mot denna vattenånga.

• "Vit" luft: andas vi ut och är mättad med luftfuktighet och den kondenserar till vattenånga och ut kommer ett "mini moln". Vattenångans små droppar försvinner sedan den anpassat sig till temperaturen utomhus.

• Höga höjder:Det händer inte så mycket med lungorna på höga höjder. Lufttätheten blir lägre och därför behöver man andas mer då det är mindre syre i luften. På höga höjder ökar antalet röda blodkroppar och då börjar kroppen tillverka ett hormon. Idrottare som rör sig på högre höjder dopar sig med Epo för att öka sina röda blodkroppar.

• Kläder:Luft leder inte värme så bra på grund av dess låga densitet. Därför behöver vi kläder och djuren sin päls. Det blir ett s.k luftskikt i djurens päls som gör att den isolerar djuret. Vissa djur har ihåliga hårstrån med luft i. Samma funktion är det med fjädrar. Kläder bildar luft mot kroppen och när man står ute i mkt kallt väder och rör sig rubbas luftskiktet och man känner kylan genom kläderna.

• Kallare uppe på ett berg: Berget är högre upp i atmosfären, det beror på växthuseffekten som är mindre ju högre upp i atmosfären det är. Vilket beror på värmeutstrålningen som lämnar jorden och studsar mot atmosfären. Det brukar vara 1grad-/100m kallare uppe på bergstoppen. Men det behöver inte alltid vara kallare uppe på ett berg, ibland kan det vara i en dalsänka eftersom kall luft sjunker och då kan det vara varmare uppe på toppen. Luften är tunnare ju högre upp i atmosfären vi kommer.

•  Kall näsa som gör ont: Näsan kyls ner och vi andas in torr luft och inuti i näsan dunstar vattenånga och samtidigt är luften kall som vi andas in och då kan vi känna lite smärta. Djur har långa gångar inuti näsan och det är för att den kalla luften ska hinna bli varm, så för dem är det lättare att vara ute i det kalla än det är för oss. I varma öknar finns det också djur med stora näsor och det är för att luften ska hinna bli fuktig.

• Svettig i kylan: Det är inte bra att bli svettig när det är kallt ute eftersom vatten leder värme mycket bra när man då blir kall är det inte bra.

• Blåst: Det uppstår blåst när markytan värms upp mer än havsytan, då kommer blåsten från vattnet. När det blåser väldigt mycket stiger det varm luft från land och uppåt, det bildas då kondens och på så sätt blir det moln på himlen.

Andra handledningstillfället 22/2

Idag hade vi vår första handledning med Krister Karlsson i fysik. Handledningen utgick ifrån våra frågor som vi hade skickat till Krister i förväg. Vi fick svar på frågorna och nedan kommer en sammanfattning av dem:

Vi började handledningen med att prata om lufttryck och ju varmare temperatur det är desto större blir lufttrycket, molekylerna rör sig fortare. Ett exempel som Krister tog upp var om man hade en behållare med ett lock så fanns det luft både inuti burken men också ovanför locket. Luften ovanför locket kallade han för låg luft och tillsatte man värme under behållaren så började molekylerna inuti att röra sig allt fortare. I och med det rör sig locket  uppåt, det beror på att volymen ökade inuti burken av värmen men har inget med lufttrycket att göra för det är detsamma som innan. 

Därefter gick Krister över till våra frågor angående densitet och vad det är, han förklarade att det är den totala massans betydelse. Ett exempel som han tog var en kartong som rymmer 1 liter och beroende på vad man fyller kartongen med (ex. bomull/mjölk) så förändras dess vikt.Om man skulle fylla kartongen med mjölk väger den 1kg/l och med bomull blir det 0,4kg/l, vikten förändras men materians massa är konstant. 

Sedan gick vi över till att prata om kinesiska lyktor (lKhom Loy) där en del av de molekylerna som först befinner sig inuti lyktan åker ut och rör sig utanför lyktan. Eftersom temperaturen ökar inuti lyktan minskar densiteten och därför kan den sväva. 

Vi pratade om varm och kall luft, där varm luft stiger och kall luft sjunker. Håller man en glass i handen uppe i luften så sjunker den kalla luften nedåt. Ett ljus kan man använda för att visa på hur värmen stiger, man kan hålla handen över ljuset och känna hur den varma gasmassan stiger.

Arkimedes princip handlar om hur lyftkraften är större än tyngdkraften, detta kan tillämpas på den kinesiska lyktan. Där lyftkraften beror på volymen, för att få bra lyftkraft ska lyktan ha stor volym. Ett exempel på detta kan också vara om man har en tennisboll och en badboll där badbollens volym är större än tennisbollens och därför flyter badbollen bättre. 

Vi hann även prata om flygplan och varför de kan flyga, det är för att luften ovanför vingarna är snabb och ger liten kraft mot vingarna medan luften under är långsam men ger större kraft mot vingarna. Vingarna trycker undan luft och blir tryckt underifrån så att det kan flyga. Ett annat exempel som Krister gav oss var lastbilar som har presenningar där man kan se hur presenningen lyfter när de kör. Detta beror på att den strömmande luft som finns ovanför presenningen har lägre tryck medan luften under presenningen har högre lufttryck och det är då man kan se presenningen lyfta. 

Denna handledning gav mer förståelse kring luft som fenomen och till vårt tänkta arbete om luftballongen.

Första handledningstillfället 15/2

Vi har inför det första handledningstillfället kom vi fram till att vi vill köra på temat varm o kall luft. När vi kom till Johan på handledningen hade vi en ganska klar bild över vad vi skulle göra och hur detta skulle genomföras... Dock blev det nog inte riktigt som vi tänkt oss. Vi skrev tillsammans ihop en stor tankekarta över fenomenet varm/kall luft. Utifrån den så skrev vi samman ett par frågeställningar som såg ut så här:

Varm och kall luft

-          Vad ä det för skillnad på trycket i varm/kall luft?

-          Vad är det för densitetsskillnad mellan varm och kall luft? Eller hur (stor) är skillnaden mellan dessa två när det gäller dess konvektion?

-          Kan man mäta luftens densitet?

-          Kan man praktiskt visa hur principen om att ett föremål ( t.ex. en varmluftballong)får lägre densitet än luften kring den, i ett genomförbart laborationsexempel?

-          Hur mycket väger varm luft/kall luft?

-          Jag läste lite kring luftballonger och kom in på det här vi skrev i vår tankekarta om densitet. Det kan sammankopplas till Arkimedes princip som jag tror det eller ej minns lite från naturvetenskapen i skolan. Att man kan tillämpa denna princip på nästan allt eller allt runtomkring oss. Men jag vill fråga fysikern hur man tillämpar denna på luft.

-          Jag har tänkt lite kring när man flyger och kommer in i såkallade luftgropar. Vad är det som händer?

-           Vad är det som gör att det kommer vindar och blåser? Jag tänkte också på det att hur och varför uppstår en tornado?

Vad är det som gör att ett flygplan kan flyga?

Seminarium 24/1 - 2011

Seminarium 24/1

De fyra grundformerna av integration som benämns i boken har vi haft som underlag i våra diskussioner under dagens seminarium.  Rums-, tids-, orsaks- och kategoriintegration ser vi som att undervisningen kan bedrivas genom många olika synvinklar. Ett fenomen kan kopplas till barnens och vår egen vardagsvärld genom skilda arbetssätt, tillämpning av variationsteori i verksamheten ger en bred bas inom naturvetenskap. 

De innehållsliga begrepp som vi uppmärksammat är, natur, samhälle och teknik som överordnade, under dessa placerar vi liv, materia, teknik och energi. Begreppen hör samman, vi har svårt att se begreppen som överordnade och underordnade, vi väljer hellre att se det som en integrerad helhet. Återigen kan vi se att ALLT handlar om naturvetenskap, det skall leda till att barnen växer som människor.

Utvärdering inom naturvetenskap (och allt annat inom hela skolväsendet) bör och skall vara individualiserat. Vi tror på att en varierad undervisning som berör samma begrepp gynnar barnens utveckling. Ett fenomen kan behandlas genom olika arbetssätt. För att redogöra för ett lärande kan barnen t.ex. få i uppgift att fotografera ett specifikt fenomen, även observationer och intervju kan användas som utvärdering av ett moment.

MVH
Basgrupp 10

Seminarium 20 Januari 2011

Seminarium 20/1 – 2011

Basgrupp 10

Vi diskuterade Shulmans 7 punkter kring lärarens kunskapsbas.

Dessa punkter är:

·         Ämneskunskaper

·         Allmänna pedagogiska kunskaper

·         Kunskaper i metodik

·         Kunskaper i lärande

·         Kunskaper i skolans organisation

·         Kunskaper i skolans värdegrund

·         Ämnesdidaktiska kunskaper

Vi tycker att dessa punkter sammanfattat föreläsningarna vi haft under dagen.
Ett ex. från boken är Lasse och Pia som tillämpar sina kunskaper på olika sätt.  Pia har inga direkta ämneskunskaper utan använder egna erfarenheter i sin undervisning från tema luft och tryck.
Lasse har en mer ämneskunskaper i No och Lasse fortbilda sig medans Pia inte kan pga. ekonomiska skäl.  Detta påverkar lärarens kunskapsbas och elevernas undervisning tror vi.

Allt handlar egentligen om No. Vi lever i No vi andas No…
Ex. Skolmatsal så tittar vi på tallriken och ser en hög med muskler (kött).
Vi kan koppla de fyra begreppen Liv – Energi – Materia – Teknik.
Kunskaper som bidrar till att barnen kan hantera världen och vardagen.

MVH
BASGRUPP 10